Nympheliac

Nu sitter jag på båten påväg till Västervik och älsklingen igen, känns väldigt bra.
Som ni alla vet så var det lite jobbiga tider i början på månaden och det hände en hel del som var lite utmanade att sig igenom och svårt att komma över och släppa men nu ser jag fram emot nya tider, satt precis och raderade lite sms från just den jobbiga tiden för att inte behöva bli påmind om det igen.
Så nu blickar jag bara framåt mot en underbar framtid tillsammans med den underbaraste
människan jag någonsin mött, jag har aldrig tidigare varit så fäst och älskat en  annan människa så som jag älskar Jacob.
Även om allting har gått väldigt fort framåt så känns det så rätt, det känns nästan som det inte gått tillräckligt fort framåt.

På Onsdag ska jag på ett informationsmöte/arbetsintervju i Västervik och jag HOPPAS verkligen att jag får jobbet så jag kan lämna ön och flytta till Västervik så jag slipper skiljas åt från min älskade någonsin igen.
Jag har varit hemma sedan Tisdag, inte alls särskillt länge alltså men det har ändå känts som en evighet bara för jag varit ifrån min älskade, allting känns verkligen trist och grått utan honom.

Ååååh vad jag längtar, sitter och är helt pirrig!
Dumma båt som går så fruktansvärt sakta. Vill vara nära honom NU!

På tal om båten så är det väldigt vågit ute på havet så det guppar en hel del, på Gotland var det världens regnstorm typ så det är iofs inte så konstigt, som tur var så blir jag aldrig sjösjuk :P
Som tur var så har man datorn och massa film & serier att titta på under båtfärden så tiden går lite fortare iallafall, men inte fort nog.

Nej nu orkar jag inte skriva mer! Take care ppl!

Eftersom jag skrev detta medans jag satt på båten och var utan internet så blir det ju inte publicerat förens nu då jag är FRAMME :D wiiie.